Nyhetsbrev februari 2019

Respektlös arbetstagare fick sägas upp
I ett avgörande från januari 2019 har Arbetsdomstolen godtagit att en respektlös och missnöjd arbetstagare fick sägas upp. Arbetstagaren hade varit otrevlig och vid upprepade tillfällen gjort sig skyldig till arbetsvägran. Arbetstagaren yrkade att arbetsgivarens uppsägning skulle ogiltigförklaras, men Arbetsdomstolen gav arbetsgivaren rätt. Det domstolen kom att pröva var om arbetsgivaren haft saklig grund för sin uppsägning och arbetsgivarens omplaceringsskyldighet.  

Arbetstagaren arbetade som besiktningstekniker, på distans från arbetsledningen och under självständiga former. Vid ett stort antal tillfällen och under en längre tidsperiod svarade arbetstagaren inte på meddelanden och frågor från sin närmaste chef trots tre erinringar i frågan. Vid åtminstone fyra tillfällen agerade arbetstagaren respektlöst, visade missnöje mot sin närmaste chef, underlät att besvara frågor från denne samt vägrade att efterfölja instruktionen att minst en gång i veckan besöka bolagets kontor.

Arbetsdomstolen redogjorde för ett antal vägledande principer av betydelse för utgången i målet:
* Det är arbetsgivaren som i kraft av sin arbetsledningsrätt bestämmer vilket arbete som ska utföras och hur det ska utföras.
* Arbetsdomstolen har i sin praxis sett allvarligt på arbetsvägran och uttalat att en arbetstagare som vägrar utföra arbete som arbetsgivaren begär anses i princip allvarligt åsidosätta sina förpliktelser i anställningen.
* Bedömningen av om de personliga skälen utgör saklig grund för uppsägning eller inte ska inte inriktas så mycket på vad som har förekommit i det enskilda fallet utan snarare på vilka slutsatser som kan dras beträffande arbetstagarens lämplighet för arbetet framöver. Det är alltså en prognos som ska göras.
* Vilka krav som kan ställas på att en arbetsgivare före en uppsägning eller ett avskedande varnar arbetstagaren och erinrar om att denne genom sitt handlande riskerar sin anställning, är beroende av vad arbetstagaren låtit komma sig till last. Kraven på arbetsgivaren är lägre om arbetstagaren på ett allvarligt sätt vid upprepade tillfällen åsidosatt sina grundläggande och självklara skyldigheter enligt anställningsavtalet och arbetsgivaren inte gett arbetstagaren anledning att anta att arbetsgivaren accepterar arbetstagarens beteende.
* Om ett byte av arbetsuppgifter etc. inte kan antas åtgärda bristerna, finns ingen omplaceringsskyldighet för arbetsgivaren.
* För att stänga av en arbetstagare i en uppsägningssituation krävs i princip att arbetstagarens agerande lett till så svåra störningar i bolagets verksamhet att särskilda skäl motiverar en avstängning.

Arbetstagarens agerande och det faktum att arbetsgivaren saknade omplaceringsskyldighet ledde till att arbetsgivaren ansågs haft saklig grund för uppsägningen.

Nya regler för vattenkraft 2019
Den 1 januari 2019 trädde vissa förändringar i miljöbalken i kraft. Dessa har betydelse för den som bedriver verksamhet vid vattenkraftverk och tillhörande regleringsdammar. Syftet med lagändringarna är att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor och att säkerställa en effektiv nationell tillgång till vattenkraftsel. De miljöförbättrande åtgärder som kan komma ifråga är exempelvis ekologiskt anpassade flöden, minimitappning till naturfåror och anläggningar som gör att fiskar kan passera dammar och kraftverk på ett säkert sätt.

Nationell Plan
För att modernisera miljövillkoren på ett systematiskt sätt upprättas en nationell plan. Planen kommer att innehålla en avvägning mellan behovet av åtgärder för att förbättra vattenmiljön och behovet av en effektiv nationell tillgång till vattenkraftsel. Planen ska upprättas av Havs- och vattenmyndigheten, Energi-myndigheten och Svenska Kraftnät och kommer sedan att beslutas av regeringen. I planen kommer det att anges vilket år ett visst avrinningsområde ska genomgå prövning för moderna miljövillkor.

Finansiering
För de vattenkraftsägare som är med i den nationella planen finns möjlighet att söka finansiering från en s k branschfinansierad fond. För att omfattas av den nationella planen och för möjligheten att söka finansiering ur fonden krävs det att verksamhetsutövaren gör en anmälan till Länsstyrelsen.
Senast den 1 juli 2019 ska ägare till vattenkraftverken anmäla sig till den nationella planen. Detta görs hos länsstyrelsen företrädelsevis via den e-tjänst som kommer att finnas på plats.

Firma blir företagsnamn
Från årsskiftet gäller en ny lag om företagsnamn. Lagen ersätter firmalagen och innebär bland annat följande ändringar:
* firma ändras till företagsnamn (engelska: business name);
* bifirma ändras till särskilt företagsnamn (engelska: secondary business name); och
* parallellfirma ändras till företagsnamn på främmande språk (engelska: business name in translation)

Uttrycken firmateckning, firmatecknare och firman tecknas av berörs inte av denna lagändring.

Dessa ändringar av begrepp kommer vi att uppmärksamma när en bolagsordning i ett aktiebolag ska ändras. Det kommer dock troligen att dröja länge innan vi i dagligt tal har anammat dessa nya begrepp. 

Nya regler om karens
Den 1 januari 2019 försvann karensdagen och ersattes med ett karensavdrag. Karensavdraget kommer vara 20 procent av den genomsnittliga veckoinkomsten. Detta görs eftersom om karensdagen infaller under en dag med ett långt arbetspass för en person med koncentrerad arbetstid, har det kunnat betyda att personen förlorat en relativt stor del av inkomsten.