Nyhetsbrev september 2018

Arbetsdomstolen skärper lojalitetsplikten
Den utveckling mot en skärpt lojalitetsplikt för anställda som vi sett under senare år stärks ytterligare genom en nyligen meddelad dom från Arbetsdomstolen (49/18). Att under uppsägningstiden förbereda egen verksamhet genom att etablera bankkontakter, ingå lokalhyresavtal och utarbeta en affärsplan är ett lojalitetsbrott. Den som vidtar åtgärder som ligger i zonen för illojalitet riskerar inte bara att bli avskedad från sin anställning utan även att få betala höga skadestånd. Konsekvenserna kan alltså bli långtgående och orsaken är många gånger okunskap om de stränga krav som gäller beträffande arbetstagarens lojalitetsplikt. Mycket finns alltså att vinna för båda arbetsgivare och anställda genom att i anställningsavtal eller interna regler tydligt upplysa om lojalitetspliktens närmare innebörd.

Småskalig vattenkraft – tillstånd m.m. 
Under sommaren har Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt meddelat dom i två mål rörande småskalig vattenkraft. Det var i båda fall fråga om lagligförklaring av äldre anläggningar samt tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt vattenkraftproduktion i vattendrag i södra Sverige. Gemensamt för målen var även att Mark- och miljööverdomstolen klargjorde principerna för lagligförklaring samt hur miljökvalitetsnormerna och det så kallade nollalternativet ska tillämpas vid prövning av befintliga anläggningar och verksamheter.

Båda avgörandena har vunnit laga kraft och det framstår som om flera frågetecken har rätats ut beträffande prövning av befintlig småskalig vattenkraft enligt det alltjämt gällande regelverket. Vid kommande årsskifte träder visserligen nya regler i kraft beträffande prövning av viss befintlig vattenkraftproduktion men redan pågående mål ska prövas enligt nuvarande bestämmelser. För dessa mål kan sommarens avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen komma att få stor betydelse.    

Har du frågor kring tillståndsprövning avseende vattenkraftproduktion är du välkommen att kontakta advokaterna Pia Bosdotter Olson, Magnus Berg eller jur kand Erik Nordström.

Vem äger vad och vad var det vi sa?
Företag samarbetar i allt större uträckning kring utveckling av teknologi. Där man tidigare slog vakt om de egna innovationerna och drog sig för att röja sitt know-how, tenderar man numera att delta i olika teknikkluster som bygger på givande och tagande. Fördelarna med den här typen av samarbeten är uppenbara, såsom tillgång till unikt kunnande, teknikresurser och ytterst gemensamma affärsmöjligheter. Samarbeten av det här slaget ställer dock stora krav på tydliga och vettiga avtal.  Otydliga eller rent av obefintliga avtal riskerar i värsta fall att äventyra det egna kunskapskapitalet och kan leda till begränsningar i företagets möjligheter att utveckla den egna produktkatalogen.

Centralt för avtalsregleringen är vad var och en bidrar in med i projektet, vad som är resultatet av de gemensamma ansträngningarna samt hur eventuella innovationer ska få nyttjas kommersiellt av parterna. Andra aspekter som måste beaktas är vilka eventuella rättigheter de individer som deltar i projektet har liksom konkurrensrätten. Bedrivs samarbetet mellan parter i olika länder måste även relationen mellan svensk och utländsk lagstiftning beaktas liksom hur den lagstiftningen förhåller sig till avtalsinnehållet.

Har du behov av att diskutera frågor kring den här typen av teknikprojekt är du välkommen att kontakta Anders Kinntorph eller Patrick Andersson.

Ordförande i ekonomisk förening
Från och med den 1 juli 2018 ska ekonomiska föreningar – precis som gäller för aktiebolag med mer än en ledamot – registrera en styrelseordförande. Kravet gäller vidare bostadsrättsförening, kooperativ hyresrättsförening, bostadsförening och sambruksförening. Anmälan till Bolagsverket ska göras senast den 31 december 2019. Notera att en ändring i styrelsen börjar gälla först från den tidpunkt då anmälan om registrering kommer in till Bolagsverket. Samma sak gäller för anmälan av verkställande direktör och firmatecknare.

Rätt information på webbplatsen
Finns det krav på vilken information som måste framgå av företagets webbplats? Ja, sådana krav följer bland annat av aktiebolagslagen. Nedan följer en kort vägledning kring de krav som gäller. Vägledningen är inte uttömmande eftersom branschspecifika krav förekommer.

För aktiebolag gäller enligt aktiebolagslagen att webbplatsen ska innehålla uppgift om bolagets namn (firma), dess organisationsnummer och den ort där styrelsen har sitt säte. Med andra ord samma krav som gäller för företagets brevpapper, fakturor m.m. Om webbplatsen gäller den verksamhet som företaget driver under en bifirma, bör även bifirman stå med. I det fallet måste både bifirman och huvudnamnet finnas med.

För filialer, dvs. ett utländskt företags avdelningskontor med självständig förvaltning i Sverige, gäller motsvarande krav. Informationen ska innehålla uppgift om filialens firma, organisationsnummer, vilket svenskt register filialen är registrerad i (exempelvis ”Registrerat i Bolagsverkets filialregister”), det utländska företagets rättsliga form och säte samt uppgift om det register det utländska företaget är registrerat i samt vilket nummer företaget har i detta register.

För de företag som bedriver e-handel finns därutöver regler i e-handelslagen och distansavtalslagen. E-handelslagen ställer krav på att webbplatsen innehåller uppgift om bland annat säljande parts namn/firma, adress, e-postadress och i förekommande fall organisationsnummer. Informationskravet enligt distansavtalslagen är i princip desamma.