Otillbörlig marknadsföring via "hotbrev"

Ett vanligt sätt att  beivra varumärkresintrång, renommésnyltning och liknande fall av intrång i rättigheter och goodwill är att skicka ett brev till den som begår intrånget. I brevet presenterar den intrångslidande och/eller förfångslidande den rättsliga grunden för vad man upplever utgör intrång eller dylikt. Detta följs av en uppmaning till den som ligger bakom intrånget att upphöra med den intrångsgrundande handlingen. Givetvis skäller inte bara hunden, utan den visar även tänder och reser rygg genom hot om rättsliga åtgärder. Resultatet blir så gott som alltid att den svarande motsätter sig den intrångslidandes uppfattning i sak och låter processen rinna över till nästa bägare.

Brandnews, som jag tidigare i bloggen framhållit, har i sitt senase nummer refererat ett antal fall där dessa varningsbrev har förekommit. I referaten har dock breven inte gått till den som begått det påstådda intrånget, utan till dennes  kunder . Syftet med Brandnews framställning är att visa på varningsbrevens tudelade effekter. Å ena sidan kan varningsbrevet vara rättsligt befogat då innehavaren av en rättighet ska kunna skydda de intressen innehavaren äger. Å andra sidan riskerar rättighetsinnehavaren att brevet granskas marknadsrättsligt. Då gäller det att ha stöd för sina påståenden och att påståendena i sig speglar verkligheten.  I varningsbreven har rättighetsinnehavaren (i förekommande fall genom sin jurist) för vana att söka ge rättigheten ett så stort skyddsområde som möjligt. Breven förstärker gärna innebörden av tidigare rättsfallsavgöranden till ens fördel. Därutöver överdrivs ofta marknadsföringsinsatser, rättighetens styrka och skyddsområde. Brandnews kommenterar i anslutning till sin redogörelse är att man bör iaktta stor försiktighet vid utformningen av hotbrev till intrångsgörarens kunder av både marknadsrättsliga och kommersiella skäl. Om poängen med varningsbrevet är att ta tillbaka kunderna så är ett hotbrev kanske inte det bästa sättet att börja den processen på. Därutlver ställer det höga krav på att innehavaren har fog för de påståenden han/hon ger uttryck för i brevet.

Om du själv känner att du har drabbats av en före detta anställd som tar era kunder eller av att någon snyltar på ert varumärke, kontakta en jurist för närmare genomgång av dina alternativ.