Nacka öppnar dörren

Avsikten är inte att skriva om Lennart "Nacka" Skoglund. Rubriken syftar på en dom från Nacka Tingsrätt i slutet på oktober. Jag har inte haft tid att reflektera så mycket över dess innebörd förrän idag, då jag läste en artikel i Brandnews senaste jubileumsnummer. Jag ger er en kort bakgrundsbeskrivning.

Som många av er säkert känner till så har Sverige och EU träffat en rad internationella avtal. Som det avtal som aldrig kom till stånd i Köpenhamn för några veckor sedan. En del avtal rör erkännandet av utländska rättstitlar och domar i Sverige. På vanlig svenska innebär det exempelvis om jag vinner en tvist om äktenskapsskillnadi utlandet, så kan jag få svensk domstolars hjälp att verkställa domen i Sverige. Sverige har som tur är inte träffat avtal med alla länder om detta. Ett av de länder där avtal saknas är USA, och anledningarna till detta är flera och grundar sig ofta i hur den exekutiva makten utövas. Våra rättssystem skiljer sig åt i många väsentliga delar.

Omständigheterna är som följer. En svensk man stämde ett amerikanskt företag i USA för patentintrång. Patentet tillhörde mannens företag, varpå den amerikanska domstolen avvisade målet på grund av utebliven talerätt. Det gick inte heller att flytta målet till mannens företag, som var den rättmätige ägaren till patentet. Mannen förlorade en rättstvist och fick genom domen stå för motpartens rättegångskostnader om ungefär en miljon dollar.

Det amerikanska företaget yrkade i Nacka Tingsrätt att tingsrätten skulle fastställa beloppet, och efter ett resonemang kring själva sakfrågan och huruvida man kunde hitta ett undantag till huvudregeln att man inte kan exekvera amerikanska domar i Sverige kom tingsrätten fram till en princip som vuxit fram i juridisk doktrin på senare år. Nämligen att det vore obilligt och orimligt om man kunde driva en process i USA mot ett amerikanskt företag genom att agera kärandepart kunde komma undan rättsföljden av sitt agerande. Tingsrätten kom fram till principbeslutet att den svenske företagaren är skyldig att utge rättegångskostnaderna, uppgående till ungefär 11 miljoner kronor.

Detta innebär att ett svenskt företag som söker skydda sina immateriella rättigheter i USA nu har att beakta följden av en förlorad tvist på ett helt annat sätt än tidigare. Det är även en rättsutveckling som vi har att beakta i synnerhet, då man kunnat hänvisa till att domstolsutslag i USA inte kan exekveras i Sverige.

Domen är överklagad, och var så säkra att uppföljning sker här om några månader då vi vet dess utslag.

Jag önskar er alla ett Gott Slut!